- Den nuvarande oron beror inte bara på en statsfinansiell oro utan också på att den återhämtning vi såg i början av året har kommit av sig, säger Cecilia Skingsley. Hon, liksom andra marknadsbedömare har ett ovanligt svettigt halvår bakom sig.  Vid en konferens arrangerad av Swedbank Skog & Lantbruk i slutet av september summerar hon läget.

- Sommaren 2011 var väldigt händelserik!

Den finansiella oron tilltog efter en nedgradering av det amerikanska kreditbetyget, och krisen i de så kallade PIIGS-länderna förvärrades. De stödåtgärder som vidtagits visade sig vara långt ifrån tillräckliga.

I augusti blev det uppenbart att analytikerna hade underskattat kraften av de spänningar som fanns i Grekland och till länderna runt omkring. Samtidigt strömmade konjunkturdata in betydligt svagare än väntat.  Kombinationen fick börsen att svaja och gjorde prognosmakarnas arbete svårt.

- När politikerna möter varandra i dessa dagar  kan en banks  strategier och riskpositionering smulas sönder på ett ögonblick. Politiska överenskommelser, ja till och med en uppgift om ett telefonsamtal mellan den tyska förbundskanslern Angela Merkel och den grekiske premiärministern Papandreou, påverkar de finansiella marknaderna mycket, säger Cecilia Skingsley.

Rädslan för stagnation är påtaglig, inte bara i Europa utan i hela världen. Utan konsumtion och investeringar blir det ingen tillväxt. Och utan tillväxt hamnar ekonomier lätt i en ond spiral, där konsumtionen och investeringarna faller ytterligare. Arbetslösheten tenderar att öka, vilket förvärrar en redan svår situation.

När politikerna käbblar gör centralbankerna vad de kan för att försöka stimulera ekonomin med hjälp av penningpolitiken.

- När den amerikanska centralbanken i augusti kommunicerade att den skulle hålla räntan på samma låga nivå två år framåt, var det ett helt exempellös uttalande, säger Cecilia Skingley, som förklarar det med att centralbankschefer hjälper till för att vinna tid åt den politiska processen, som i USA:s fall går allt annat än smidigt.

- I USA sitter de fast i en rävsax och låg tillväxt är att vänta. Och inte ser det så mycket bättre ut i Europa, säger Cecilia Skingsley, som påminner om att det i Europa finns en stark vilja att rädda eurosamarbetet. Grekland har räddats gång efter annan av trojkan ECB, IMF och EU. Men nu måste landet skärpa sig eller gå i konkurs

- Grekland har inte levererat vad de lovat vid de kvartalsvisa avstämningarna och varje gång det kommer signaler om att de skärper sig blir marknaden på gott humör, säger Cecilia Skingsley som pekar ut Italien som nästa problemhärd.

Portugal och Irland är inte alls lika illa ute, då de hittills följer sina respektive åtgärdsplaner och arbetar med strukturreformer och budgetnedskärningar. Och så länge tillväxten är positiv i ett land finns det fortfarande hopp eftersom omvärlden vågar låna ut pengar till landet och tro att de ska betalas igen.

Och hur påverkar allt detta Sverige och svenska företag?
- Just nu tänker svenska företag varken anställa eller varsla. Men kommer fler dystra signaler och hushållen fortsätter att hålla i plånboken kommer varslen ganska snart.  Vi behöver vara varsamma på signalerna, säger Cecilia Skingley, som kan konstatera att  bostadsmarknaden har kylts av och detaljhandels försäljning är svag

- Det är ingen köpfest som väntar under de närmaste fyra till åtta kvartalen, säger Cecilia Skingsley.

För skuldtyngda bolag och företag som har investeringsbehov är läget gynnsamt då ränteläget även i Sverige bedöms förbli pressat lång tid framöver. Rörlig valuta och finanspolitiskt manöverutrymme är orsaken till att omvärlden prissätter svenska statspapper på ett fördelaktigt sätt just nu.  För världens stora ekonomier gäller att en skuldanpassningsperiod normalt följs av en period med låg ränta, vilket även kommer att märkas i Sverige.

- Svenska räntorna kommer strukturellt att vara låg de närmaste fem till tio åren, säger Cecilia Skingsley, som dock räknar med succesiva uppgångar från dagens historiskt låga nivåer.

- 4 procent är normalt i ett penningpolitiskt neutralläge så om svensk BNP växer med en årstakt om 2 -2,5 procent blir en reporänta på 2 procent för låg.

Ska företagare i Sverige satsa på bundna räntor?
- Personligen förespråkar jag rörliga räntor. Vill man låsa in sig är det billigt just nu. Men gör det i så fall för en längre period, likaväl fem som två år, eftersom merkostnaden för en längre bindningstid är försumbar just nu, säger Cecilia Skingsley.

Hur påverkas valutan. Väljer du euro eller dollar framöver?
- Det är som att välja mellan pest eller kolera. Dollarn gynnas i stökig euromiljö. En dollar kommer att kosta kring sju kronor framöver. Men det beror förstås även på vad som händer med kronan.  Kronan är en perifer valuta och så fort osäkerheten minskar i marknaden kommer euron stärkas och det på kronans bekostnad, säger Cecilia Skingsley.

På sex till tolv månaders sikt kommer kronan att ligga i intervallet 8.90 - 9.30, tror hon.

- Får vi se en genomklappning i Europa blir en försvagning av kronan, kanske så mycket som till 9,50, säger Cecilia Skingsley som tror att kronan ändå skulle komma tillbaka i ett sådant scenario, eftersom statsfinanserna är i god ordning och att det därmed finns en stor handlingsfrihet i den ekonomiska politiken.